LMPPSF

Jag känner mig tom och ödslig.

I vanliga fall brukar jag vara rätt bra på att placera mina känslor men inte den här gången.

Helgen var roligt förutom att jag hamnade i en dålig situation.

Träffade en kille.

Han var så fin, snygg och snäll mot mig.

Jag blev fast och vi flirtade hela kvällen.

Det var som att vi verkligen hade något. 

Han fick mig att känna mig speciell. 

Att jag var något spännande och annorlunda.

Han var extremt duktig på att få mig att känna så.

Jag som i vanliga fall är väldigt kräsen och vet vad jag vill ha lät honom förföra mig. 

Jag lät mig följa med honom hem och idag, två dagar efteråt,

Så är jag ingenting längre.

Jag var ju inte ens kär i honom och vi träffade endast en kväll. Men trotts det känner jag mig ledsen. Det att jag förlorade "spelet".

Jag hatar den känslan och vill inte visa mig svag. Men i mitt hjärta vet jag att i hans ögon är jag inget särskilt. 

Jag som vet att jag är bäst och någon som förtjänar det bästa låter mig hamna i en sådan här situation. 

Tror det handlar om att jag måste ha honom för att han är svår och dryg. Vad är det för fel på mig? Varför ska jag jämt falla för players och fuckboys. Känns inte som den här texten är så djup men det är såhär jag känner iallafall och måste acceptera mina egna känslor. Även fast jag bara skulle vilja rycka på axlarna och tänka "vad spelar det för roll".